Lassagårdens gikan

Jag har ju engagerat mig i styrelsen för Labrador Halland som sekreterare. Det är väldigt roligt och jag ser fram emot detta "extraarbete". I går ordnade vi, tja det var väl till största delen Poul-Erik och Bente) vårens poängjakt. Det är en inofficiell tävling som är väldigt prestigelös och mest går ut på att träna på att vara med på ett jaktprov. Det är ett härligt gäng som kommer och det är alltid lika roligt att träffa alla.

I går tävlade jag inte själv, utan jag var funktionär. Under den andra delen av tävlingen var jag sekreterare åt domaren, Poul-Erik, och under den första delen var jag med och la ut fältet. Poul-Erik visste vad han gjorde när han bestämde att fältet skulle ligga i en väldigt brant backe... Det var inte bara hundarna som slet, ska jag säga. Lite stelt var det allt i benen i morse. Men mest mörkrädd blir jag när damerna som är äldre än mig klarade det hela bättre än jag gjorde. Vad säger det om min kondition???

Poul-Erik tävlade med Raja. Det första hon gjorde var att ta i så ordentligt uppför backen i fältet att hon skrapade sig lite på låret och magen. I dag syntes inget på henne, och det var väl tur det. Hon var jätteduktig i nästan allting, men hon pep sig igenom alltihop.
Sigges matte var med och det var det första jaktprovet hon har sett. Nu vet vi båda var skåpet ska stå, så nu ska vi "bara" baxa hundarna på rätt plats (och oss själva kanske?).

Raja gör en fin avlämning efter en markering.

I helgen har det varit ett underbart väder! Det är en lisa att vara ute i solen och lyssna på fågelkvitter. I dag hängde jag ut årets första tvätt, ett säkert vårtecken lika mycket som sopade trottoarer från allt grus. Härligt!

Valpkursen rullar på. Förra helgen gick Smilla och jag som en gemensam klocka och jag var glad som en lärka när vi kom hem. I går gick klockan baklänges... Smilla hade lite problem med störningar och var ganska ofokuserad. Vi gick bakläxa med oss hem. Så i dag har vi tränat avlämningar på basnivå, vilket har gått väldigt bra. Känns skönt. Jag har jobbat på mina signaler till Smilla, de har väl inte varit vad de ska vara. Känslan i kväll känns mycket bättre än i går kväll. Men det är väl så det är, upp och ner hela tiden. Det gäller bara att inte ge upp. Det, och att inte ha för stora krav på sig själv, vilket jag har en tendens att ha. Jag måste säga att det är fascinerande att träna hund. Jag lär mig lika mycket om mig själv, som om hunden.

I morgon är det styrelsemöte för Labrador Halland. Vi ska förbereda för Poängjakten nästa helg. Jag ska inte vara med och tävla, utan ska vara funktionär. Det ska bli väldigt roligt att träffa alla!

Vackra vårblommor i solen!

I helgen har vi varit på Lassagården och umgåtts med familj och släkt. En liten del av den danska släkten hade tagit båten från Grenå. Det är alltid roligt att träffa dom, men också lite tråkigt eftersom språket hämmar mig. Jag är aldrig så tyst som när vi träffar danskarna... Det har varit väldigt god mat, som alltid, och mycket av varan också.

Lite träning har jag hunnit med i helgen och under veckan har jag gått ut med Smilla en stund nästan varje dag. Förra helgen bytte hon nästan varje dummy (i och för sig inte så många), men på en vecka har hon blivit ärlig. Jag har använt en positiv inlärning som danskarna använder, enligt Lars Nejlands metoder säger Poul-Erik. De börjar väldigt tidigt med sina hundar. Jag har sett en träningsvideo där valpen är cirka fyra månader när de tränar ärlighet. Mycket lek och mycket beröm var det i filmen.
Fotgående och linjetag har vi också tränat på. Det går jättebra och jag tycker att vi är riktigt duktiga. Framför allt har vi roligt tillsammans. Det är en sån känsla när Smilla kommer och lämnar av och glädjen lyser i hennes ögon. Då kan jag inte låta bli att flina som en bredkäftad groda.

Husse har planterat några fina vårkrukor hemma.