Lassagårdens gikan

Nu närmar det sig slutet på 2010 och man kan väl säga att året slutar som det började, i alla fall om man tittar på vädret. Är man hundmänniska är vädret inget speciellt roligt just nu, även om det inte är kul med regn i flera månader heller. När ett nytt år är på gång börjar folk att prata om nyårslöften men jag är inte så förtjust i det ordet. Då tycker jag att ordet mål har en bättre klang. Det var en kompis som använde det ordet häromdagen och det lät bra tycker jag. Jag vet inte om jag ska deklarera mina mål för 2011 på bloggen, men jag återkommer i frågan.

Jag hoppas att alla har haft en skön jul med god mat och gemenskap. Min jul har varit alldeles förträfflig med just nämnda ingredienser. Framför allt har det varit, och är fortfarande, skönt att vara ledig. En välbehövlig paus från jobbet för att hämta nya krafter. Träningsmässigt har jag inte kunnat hålla mig riktigt utan maken och jag var ute dagen före dopparedagen och kastade några dummiesar i snön till Smilla och Tess. De hade eld i baken kan jag lova. Det blev inte så många, men det var i alla fall så de fick ha lite roligt. Under julhelgen var Poul-Erik ute med Smilla och mig en stund i kylan. Smilla, Raja och Tess fick gå ett litet fält med kanindummiesar på apellplanen och man kan väl säga att de bara älskade det. Smilla fick också några linjetag och hon var kanonduktig. Det var matte som hade legat av sig och fick lite skäll av svärfar. Allt var som vanligt med andra ord. ;)

Men i går hände något väldigt roligt! Bente, Poul-Erik och undertecknad åkte iväg till Malmköping för att hämta hem Poul-Eriks nya champion, Kinchie. Streamlight´s Ace Levi heter han och är en bedårande vaken, nyfiken och orädd liten krabat. Lena och Roger hälsade oss välkomna till Streamlight´s kennel. De bor jättefint med hela skogen som trädgård. Det är min dröm att någon gång bo på det viset, fast med en sjö i tomtgränsen också. :) Att komma och se en kull valpar på åtta veckor gör att jag blir såå sjuk! Jag hade gärna stoppat ner en i handväskan och smugit med mig hem, men det räcker med tre hundar hemma. Dessutom hade jag fått flytta tror jag bestämt... ;) Kinchie sov i mitt knä hela vägen hem, hur underbart är inte det?

Visst är de bedårande??!! Kinchie, Streamlight´s Ace Levi, sitter och ser lite blyg ut.

Det var kallt i snön och tassarna blev fort kalla.


Första måltiden hemma satt väldigt fint.


Däremot var det inte lika kul att sitta i bur..