Lek i snön
I går morse försökte jag filma hundarna när de lekte runt i snön. Mitt försök ser ni under Länkar längst ner i högerspalten. Klicka på Mina Youtube-klipp och sen på Snölek.
Snö, snö, snö
Ludde tycker det är kul med snö, en stund i alla fall. Snön fastnar i hans päls och det blir jobbigt att gå. När vi sen kommer hem, måste jag duscha bort all snö och det är inte så populärt.
Fyra snögubbar, eller i alla fall två.
Vinterpromenad
Anledningen att jag vaknade med ett ryck, var en dröm. Jag drömde att jag dresserade ett antal, vi kan kalla dom objekt så länge. Det var friviligt att vara med, men valde de att vara med i gänget, fanns ingen återvändo. Det var tuff dressyr, ska jag säga. Jag var tvungen att vara stenhård för att få dom dit jag ville. Och nu undrar du kanske vilka objekten var? Människor som skulle bli vampyrer...
Ja jösses.. det tar på krafterna att uppfostra en valp...När en blek sol visade sig på förmiddagen, tog jag Smilla och Tess och gick på promenad i Stuteribergen på Tjolöholm. Det var bara vi där, så de fick springa lösa hela tiden. Mycket inkallningsträning blev det plus att jag gömde mig ibland så de fick leta efter mig. Smilla var jätteduktig! Hon kom på alla inkallningarna, även om inte Tess gjorde det.. När jag gömde mig, använde hon nosen för att hitta mig. Jag stod varje gång så jag såg vad de gjorde. Det var skönt att komma ut på en ordentlig promenad och hundarna älskade det.
Något intressant där borta?
Stilla ett ögonblick på mattes kommando.
Fruset landskap
Stolt matte
I dag har Smilla och jag varit ute och gått en lång promenad och tränat lite under tiden. Det var väldigt skönt ute även om solen hade försvunnit. Jag hade med mig en dummy för att för första gången testa om Smilla ville apportera ute. Vägen som går ut mot Storeskog på Tjolöholm är perfekt att träna på. Smilla kunde inte smita iväg åt sidorna (åtminstone har hon ännu inte fattat att hon kan..). Hon sprang ivrigt efter dummiesen (Hur stavar man egentligen det ordet???) på min "apport" och kom tillbaka alla gånger utom en. 75% av gångerna lämnade hon dessutom i hand. Matte är mäkta stolt!
Vi tränade också att gå fint i koppel, (Vi gör framsteg.) sitta kvar och komma på inkallning. Det där med inkallning går jättebra, så länge hon inte har äpplen i närheten.. Smilla har nämligen lärt av sin mamma att äpplen är en delikatess. På Tjolöholm växer det vildaplar precis överallt, så ni förstår att det är en utmaning... I dag kom hon på inkallning även fast hon stod och mumsade på ett äpple! Matte är ännu mer stolt!
I går utförde jag den största bedriften med Smilla sen hon kom hem. Jag klippte klorna helt själv! Jag börjar känna mig som en riktig "pösmunk" av all stolthet.. 
Framöver får jag säkert tänka tillbaka på såna här stunder, för att påminna mig själv om att ibland fungerar faktiskt saker bra.
Det fanns mycket spännande saker att titta på i skogen.
Smilla ser för rolig ut när hon sitter i trappan,
med rumpan på ett trappsteg och benen på steget nedanför.
Tyvärr har jag inte använt någon bra kamera och
bildredigeringsprogrammet klarar jag inte av,
därav Smilla och Luddes "konstiga" ögon.
Inkallning
I dag har Smilla och jag varit ute och tränat inkallning tillsammans med Sigge och Cissi. Det var ordentligt blött, men vi sprang på ordentligt allihop. Ja, det är ju inte bara hundarna som springer.. Tur att ingen filmar oss. Vi blåste på dem både när de såg oss och när vi gömde oss. Det gick jättebra och de var väldigt duktiga! De sprang så vattnet stod som en fontän runt omkring dem. Vi hade nog lika kul alla fyra.
Sen fick hundarna vänta i bilarna och vi gick och skulle fika i Storstugan. Kenneth följde med och det blev till och med julmiddag. Gott!
Smilla är duktig på att sitta och stanna kvar. I dag kunde jag till och med stanna henne på avstånd och få henne att sitta. Lite stolt blir jag allt!
