Lassagårdens gikan

I dag vaknade jag med ett ryck vid sjutiden, och upptäckte att Smilla hade varit lugn hela natten. I vanliga fall börjar hon bli orolig vid fem och sen måste hon kissa vid sex och så är det mat klockan sju. På vardagsmorgonar är det okej att gå upp klockan sex, men inte gärna på helgerna..

Anledningen att jag vaknade med ett ryck, var en dröm. Jag drömde att jag dresserade ett antal, vi kan kalla dom objekt så länge. Det var friviligt att vara med, men valde de att vara med i gänget, fanns ingen återvändo. Det var tuff dressyr, ska jag säga. Jag var tvungen att vara stenhård för att få dom dit jag ville. Och nu undrar du kanske vilka objekten var? Människor som skulle bli vampyrer...  Ja jösses.. det tar på krafterna att uppfostra en valp...

När en blek sol visade sig på förmiddagen, tog jag Smilla och Tess och gick på promenad i Stuteribergen på Tjolöholm. Det var bara vi där, så de fick springa lösa hela tiden. Mycket inkallningsträning blev det plus att jag gömde mig ibland så de fick leta efter mig. Smilla var jätteduktig! Hon kom på alla inkallningarna, även om inte Tess gjorde det.. När jag gömde mig, använde hon nosen för att hitta mig. Jag stod varje gång så jag såg vad de gjorde. Det var skönt att komma ut på en ordentlig promenad och hundarna älskade det.

Något intressant där borta?


Stilla ett ögonblick på mattes kommando.


Fruset landskap