Lassagårdens gikan

I dag när Smilla och jag tog en promenad, fick jag faktiskt lite vårkänslor. Det var varmt ute, så varmt att jag faktiskt kunde gå utan vantar! Solen orkade visserligen inte igenom, men fåglarna kvittrade och det porlade lite överallt. Sen är det fortfarande mycket snö och is, för att inte tala om översvämning lite varstans, men det betyder i alla fall att snön är på väg att försvinna. En skön promenad!

Grindstugan vid Tjolöholm


Min älskade Smilla sitter fint.


Jag längtar efter detta!!

Som alla är väl bekanta med har det snöat en del de sista dygnen... I morse tog Kenneth och jag med oss Smilla ut för att titta och ta kort på all snö. Det är väldigt vackert, särskilt när solen tittar fram och det gnistrar överallt. Smilla hade jätteroligt samtidigt som det var jobbigt att ta sig fram. Hon har sovit som en stock hela dagen sen vi kom in igen.

Vi hade bestämt att vi skulle lämna halvön ett par timmar i dag, men... det har snöat vääldigt mycket. När vi väl hade pulsat oss ner till Storstugan, insåg vi att vi blev tvungna att stanna hemma. Snön låg i drivor och var runt metern höga. Nu går det att komma ut, våra grannar är underbara, men vi stannar hemma i alla fall. Vackert eller inte, jag längtar till skiten är borta!!

Så här såg vägen förbi Grindstugan ut.

Vägen nedanför Storstugan.



Smilla på väg ner till stranden.



Varm lumumba på eftermiddagen efter snöskottning är aldrig fel!

Tack för era kommentarer! Det värmer i hjärtat när jag ser att ni tänker på mig.

Ni har så rätt, det är basträning som gäller. Det mesta av den gör jag inomhus i en lång korridor, förutom inkallning. Det gör sig liksom bäst ute. Kursen ligger på is *fniss* ett tag framöver.

I dag har vi varit inne, eftersom det snöar så in i bänken *suck* Detta förbaskade väder... Vi provade att gå fot utan koppel. Smilla var hur duktig som helst! Hon har lite svårt att sitta kvar, men jag knatar på och ger mig inte. Jag brukar avsluta med att kasta några dummiesar tre-fyra meter. Smilla tycker att det är så roligt, och har hon roligt så har jag roligt. Hon lämnar av i handen fyra gånger av fem och sitter kvar utan koppel till jag säger "apport". Hon tar inte dummiesarna riktigt i munnen varje gång, utan bär den gärna i ena änden. Det får vi jobba på.

Annars knatar allt på. Jag önskar verkligen att snön kunde försvinna, så det går att gå ut i skogen. Den här våren kommer att vara väldigt efterlängtad när den väl kommer.

Nu är det väldigt länge sen jag bloggade. Ibland händer det saker i livet som liksom "kommer i vägen" och jag har inte prioriterat bloggen och hemsidan. Men framöver hoppas jag att saker och ting lugnar ner sig.

Mycket träning ute blir det inte i det här vädret.. Jag kan slå vad om att det är den kallaste och snöigaste vintern på 25 år, bara för att jag har fått Smilla och inte vill något annat än att träna. Det är tur att jag har en lång korridor inne som jag kan träna i, även om Smilla kanske tycker att det är lite tråkigt.

Vi har haft vårt första träningstillfälle i S-kullens valpkurs. Poul-Erik tycker att vi är tokiga som vill träna i det här vädret, men ska vi vänta tills det blir bättre väder får vi väl vänta till i april.. När jag kom hem efter kursen grät jag.. Det var inget som fungerade kändes det som och jag tänkte att jag kommer ALDRIG  att klara av att träna upp Smilla. Men så i söndags tyckte Poul-Erik att en annan i kullen och jag skulle komma hem till honom och lära oss vad ledarskap är. Då gick det riktigt bra! Jag fick till och med beröm!! Så nu finns det hopp igen.

Sen sist jag bloggade, har jag också blivit invald i styrelsen för Labrador Halland. Jag ska vara sekreterare och webbansvarig. Det ska bli jätteroligt! Jag hoppas bara att jag kan visa mig värdig uppgiften.

Från första kurstillfället. Smilla apporterar flygande fläng. Avlämningen har vi fått jobba på sen dess..